Nyplöjd åker och svagt novembergräs bryter varann.
Ett odlingsår precis till sin ända.
Ser att det blev rätt bild.
Dagen igår var oändligt lång.
Ett plötsligt avsked av min farfar som somnat in denna lördag.
Tid för honom hitta sin eviga vila.
Finns en tid som aldrig kommer åter för oss som står kvar.
I värme och tårar lämnar han hos oss alla kvar.
Trösten är tacksamheten för just han blev min farfar och för hans vackra liv.
Med önskan att vi alla känner livskraften från jorden vi står på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar